Detta är Anders Johanson, den riktige Anders Johanson. Inte komikern, sportskytten eller politikern, utan Anders Johanson. Kvinnokarlen, ledarskapscoachen och tv-direktören, den ende sanne och rätte. Den som vill mig så här illa gör allt i sin makt för att förminska mig, men jag vill att alla i Mullberga ska veta att jag mår bra under omständigheterna. Resan med det filippinska lastfartyget har än så länge fortlöpt utan problem, främst eftersom jag tack vare att jag är så slående lik den gamle artisten Svenne Hedlund från Hep-stars. Svenne har uppenbarligen helgonstatus på Filippinerna.
Min gode vän Elias Dalén har trots intensiva påtryckningar om att sluta hjälpa mig gjort just det och hjälpt mig. Bilden ovan har han tagit i parken utanför mitt hem i Mullberga. Pusselbitarna börjar falla på plats och ju mer jag tänker på det, desto mer uppenbart börjar det bli att den som ligger bakom konspirationen mot mig är
————–Transmission interrupted————-
Mullbergas Anders Johanson är en patetisk människa och snart är han ett minne blott. Jag hoppas du ruttnar i lastutrymmet på den där filippinska lastångaren, ditt as.
/Din Nemesis
Ps. Känn dig hatad d.s.
Här är exempel på Anders Johanssonar som är bättre än Mullbergas Anders Johanson:
Författare/Bokrecensent/Kulturvetare
Byråkrat på Post och telestyrelsen
Sångare/ Fame factory-deltagare
Strongman
Komiker
Ordförande Tekniska nämnden, Kils kommun/ Socialdemokrat
Sportskytt
Strippklubbsbesökare
Efter några svettiga dygn i Liberias huvudstad Monrovia, som bland annat inkluderade en “death match” mot en hyena, så är jag nu på väg hem till Mullberga tror jag. Den värsta chocken av att ha blivit drogad, såld som sexslav, dansat tryckare till Cyndee Lauper och fått blindtarmen urgröpt med en gammal sked har lagt sig. Det här är ledarskapsutveckling på hög nivå. Varje situation kräver att jag som ledare tar mitt ansvar, att jag pekar med hela handen.
“Nej, herr Hyena. Du får inte slita av min lårmuskel. Den behöver jag sjäv- men du kan få slicka på mina fingrar om du lovar att arbeta över kommande vecka!”
“Herr Madícke, dina prestationer har inte imponerat på sistone. Du är slarvig och i refrängen till “Time after time” trampade du mig på tårna vid två tillfällen. Dessutom luktar du varma sopor ur munnen. Fler misstag som dessa och jag kommer att bli tvungen att göra löneavdrag, oavsett vad facket tycker.”
Nu befinner jag mig i ett lastutrymme på ett filippinskt fartyg på väg mot okänd destination. När jag kommer hem ska jag åkalla Guds straff på den som utsatt mig för denna prövning.
Anders Johanson
Kärleksmissionär
Det är någon som försöker smutskasta mitt goda namn i Mullberga. Det är någon som har hackat min dator, det är någon som har hackat mitt liv!
Igår tog jag mod till mig och rymde från Madícke i Dakar. Han hade lovat släppa mig efter slöhånglet, men han blev hårdhänt och krävde mer, mycket mer. Han ville dansa tryckare till Cyndi Laupers “Time after time”. Efter den tjugotredje dansen sa jag att mitt tarmsystem krisade efter all cous-cous. Sedan rymde jag. Jag gömde mig på en lastbil som tog mig till Liberias huvudstad Monrovia. Nu sitter jag i en voodoo-helgedom och är alldeles förtvivlad. hur har det kunnat gå så här för mig? Jag är ju bara en oskyldig mellanchef/ledarskapskonsult/tv-direktör.
Jag börjar bli mer och mer övertygad om att det är någon från mitt förflutna som kommit ikapp mig. Men vem??
Nu måste jag sluta, som kompensation för att jag får bo här har jag lovat Mama Brown att hon ska få offra min blindtarm för att blidka demonerna.
Anders Johanson
Desperat
Ps. Sluta upp att byta ut min bild hela tiden, Anders Johansons sanna ansikte är världskänt d.s.
Ha ha, vilket jobb någon av er hade lagt ner på att lura mig förste april. Är riktigt imponerad faktiskt. Har precis vaknat upp iförd kvinnokläder på ett sjaskigt hotellrum i Senegals huvudstad Dakar. En äldre gentleman vid namn Madícke Niang påstår att jag tillhör honom nu. Tydligen har någon av er, oklart vem, drogat ner mig, stulit mina inloggningsuppgifter till den här siten och därefter satt mig på första bästa båt till Afrika och sedan sålt mig som vit slav!
Nåväl, det var ett lyckat skämt och Madícke släppte mig fri efter att jag visat att jag inte hade någon vulva mellan benen utan en manslem. Iofs fick jag slöhångla lite med honom först som kompensation för besväret, men det kan jag ta en härlig vårdag som denna. Nu till nästa uppdrag: att klargöra vem av er äckel som gjort detta mot mig.
Vill även klargöra att jag icke uppskattar den nya tatuering som numera pryder min betydande ölmage. Att någon gjort sig besväret att tatuera in “Snart har det gått nio månader och då kommer jag ut” i fem centimeter höga bokstäver (i typsnitt Comic sans) är rent utav bestialiskt!
Nu ska jag iväg på någon slags afrobeat-konsert som Madícke och hans polare vill att jag ska hänga med på. Vi ses när jag kommer hem, om jag kommer hem.
Anders Johanson
Ofrivillig Afrikaresenär
Anders Johanson