Delaktighet, tydlighet och en rimlig timfakturering

Elias verkar trottna pa den nya, naturliga Anders Johanson. Naturligtvis har han ratt, dar flugsvampen gar in gar vettet ut. Min kropp ar stadd i forfall.

Innan jag aker hem till Mullberga maste jag dock gora en sak till, bygga en laxask.

Jag börjar förvandlas till en tjäder. Min kropp känns baktung.

Steg två: Att skapa en djurens armé och ta över jorden.

Min avföring är regelbunden. Doftar som polkagris. Har blivit vän med en familj skogsmöss. Försöker lära dem äta med bestick. Mitt hår påminner mer och mer om mossa. Jag är skogen. Skogen är jag.

Min hud har börjat få en grönaktig ton. Den luktar gammal tobak. Mina fötter är fulla av förhårdnader. Jag står emot kyla. Vätan rinner av mig numera, den stör mig inte längre. Jag och naturen är ett. Min diet består av enbär, ekblad och enstaka överkörda smådjur jag hittar i vägrenen. Min mänskliga kontakt inskränker sig till en person vid namn Fredrik Cronberg, på något sätt har han hittat mig i skogen. Han kommunicerar med mig via telepati, eller genom att tala som vanligt. Oklart vilket. Han berättar otäcka saker om Elias. Jag ler och tar en tugga flugsvamp till. Åh vad jag är sugen på Bridgeblandning.

guldfisk

Dygn ett på Alvaret.

Jag är naken.

Jag fryser.

Känseln i mina fingertoppar är borta.

Min första uppenbarelse: Min guldfisk “Mörten”, som dog när jag var tio.

Vad är det han vill säga mig?

Mitt livs underligaste kväll är över. Tillsammans med Elias och hans två kompisar, som jag inte ens brytt mig om att lära mig namnen på, satt vi på en kall vind på Öland och lyssnade på AM-radio i jakt på valresultaten. Tyvärr hade min Mazda Miata råkat ut för vissa mindre motorbesvär (läs: Ölandsmongot ville kolla hur motorn var uppbyggd och plockade sönder den). Så istället för en varm lokal i Mullberga med stolar, lampor och blinier fick jag uppleva en lite mer spartansk tillvaro med orenat brunnsvatten och småplock från gården.

Som bekant har jag de senaste månaderna arbetat hårt med min personvalskampanj- och jag tror att mina många och långa insatser har gjort sitt för att locka fler väljare till moderaterna.

Blev dock minst sagt förvånad över att jag personligen inte blivit invald- men däremot mina kamrater Papa Dee och Tomas Hellberg! Ja, ni läste rätt, toastaren/KBT-terapeuten Papa och “skådespelaren”/massageterapeuten Tompa blev invalda i Svergies riksdag, men inte undertecknad.

Mot bakgrund av detta vill jag göra följande tillkännagivande:
Dra åt helvete, fy fan. Era inavlade äckel. Efter allt jag gett er. Efter all tid jag lagt ner på att besöka era äckliga små byar, era ingrodda hem och alla barn jag klappat på huvudet! Fy fan. Jag hatar er. Jag hatar er alla!!!! Svenska folket är idioter.

Dra åt helvete världen.

Anders Johanson

Tillägg:

Räkcocktailen som Elias tillagade under vår spartanska valvaka på Öland var väldigt god, men är det verkligen så mycket brosk i räkor?

Det har hänt något fruktansvärt, något som kan påverka min personvalskampanj. Någon har skickat in detaljerade listor som beskriver några mindre, vad de kallar, “tvivelaktigheter” i min personvalskampanj. Jag väljer att berätta allt här:

- Stora delar av min personvalskampanj har finansierats genom försäljning av vulkansand via bluffakturor. Min bror Jean-Claude har slussat vidare intäkterna till ett konto på Malta som sedan gått in på mitt Minuten-kort.

- Ytterligare intäkter har kommit från en kombinerad spådamslinje/lesbisk telefonsexlinje som många av de ensamstående kvinnor jag träffat under min resa arbetat med. Pengarna har jag bl.a. lagt på att köpa nya fälgar till min Mazda Miata.

- Papa Dees KBT-behandling av mina meningsmotståndare har lett till sjukskrivningar, minnesförluster och i vissa fall även en karriär som programledare på TV4.

- Tomas Hellbergs Zündapp KS50 Supersport var trimmad, med effektblås, planad topp och borrad förgasare. Den gjorde minst 75 km/h i medvind och nedförsbacke. Olagligt, uppenbarligen.

Jag vill här och nu, en gång för alla, klargöra att allt ovanstående var det där Ölandsmongots fel. Det var alltså inte jag som fifflat och trixat, det var Ölandsmongot. Alla frågor kring s.k. “oegentligheter” i min personvalskampanj tar ni alltså med fördel upp med honom.

Anders Johanson

Vad är det jag sysslar med egentligen? Är det någon som hör mig, är det någon som ser mig?

Hallå? Hallå!? HALLLÅ!?!?

Jag, en vuxen man som åker land och rike kring, i jakt på kärlek och uppskattning. I jakt på något som kan bryta min ensamhet. Allt jag hittar är tomma ansikten. Ansikten som ser rakt igenom mig. Tänk om de inser att jag är en bluff? Att jag är ett tomt skal av en människa. Att bakom alla chefsbefattningar på mellanchefsnivå, alla ledarskapskurser, alla lägrade kvinnor, alla dressmankostymer så är jag enbart en liten pojke som söker pappas bekräftelse.

Jag saknar en hemmahamn. En famn. Jag saknar mening med mitt liv. Jag saknar underlydande.

Vad fan gör jag i Kalmar? Vad fan gör jag på Öland? Och varför i helvete ligger Elias och luktar på mitt hår om nätterna? Och varför gick jag med på att söva över hos Elias kompisar, den förståndshandikappade jätten med de enorma överarmarna och den spattige killen med den stirrande blicken och det hetsiga humöret. Hela huset luktar gamla fiskgratänger och hönsskit!

Helvete!

Ge mig mål och mening!

Anders Johanson

Police-Academy

Den här affischen tycker jag säger allt om mig och mina politiska värderingar. Jag är ingen nonsens-kille. Jag vågar ta ställning i de viktiga frågorna, de som ligger närmast medborgarna.

Anders Johanson

kampanj6

Idag lanserar jag min nya affisch i min personvalskampanj till riksdagen. Inspirerad av Centern kör jag med en riktad kampanj, just den här postern riktar sig främst till alla dem som gillar kattungar, sockervadd och/eller Lill Babs.

Så här mellan skål och vägg måste jag dock erkänna något: Jag har inget emot Ace of Base, det är bara röstfiske.

Anders Johanson