Såg denna vidriga artikel i dagens DN.
Jag har tidigare förklarat min oro för vad som ska hända med mänskligheten, men nu börjar jag bli orolig på riktigt. En rödhårig flicka med olikfärgade strumpor, som är övermänskligt stark. Känns det rimligt?
Är rödhåriga helt plötsligt någon slags superras som ska ta över efter oss andra med mer normal hårfärg?
Jag har skjutit upp detta in i det längsta, men nu startar jag ett upprop: Stoppa rödhårigheten!
Lämna din underskift i kommentarsfältet. När jag fått ihop 100 stycken underskrifter kommer jag att kontakta Tobias Billström för att diskutera ev. deportering av rödhåriga.
Edit: Nej, inte Tobias Billström förresten, han är en av “dem”. Nyamko Sabuni får det bli. Henna kan man lita på! d.s.
Anders Johanson
På krigsstigen
Den sammansvärjning av rödhåriga som jag trodde mig vara utsatt för igår visade sig vara ett hjärnspöke. Jag hade vaknat upp i fel hus, som konstigt nog såg ut som mitt eget och var inrett nästan exakt likadant (jag har inte fullt så smycket afrikansk konst på väggarna dock)
Men fy vilken sjuk människa som har så mycket böcker och filmer om rödhåriga.
Anders
Lite förvirrad
Igår märkte jag något underligt hemma. När jag som vanligt skulle sätta mig i lugn och ro och dricka ett glas stärkande Riga balsam (ett lettiskt örtbrännvin) kunde jag inte hitta min B´52:s-skiva. Var ruskigt sugen på att lyssna på “Rock lobster”. Men hur jag letade så kunde jag inte hitta den. Allt jag hittade var skivor med Erik Hassle och The Proclaimers. När jag skulle ta fram en bok och bläddra i istället märkte jag att alla mina ledarskapsböcker från Prentice Hall var borta. Istället fanns det enbart olika utgåvor av Sir Artur Conan Doyle´s bok om Sherlock Holmes och hans möte med “De rödhårigas klubb”, samt ett otal upplagor av Rödluvan.
Nu började jag känna mig lite illa till mods.
För att varva ner tänkte jag titta på lite naturfilm, men istället för National Geographic hade jag endast massvis med filmer med en amerikansk komiker med det illvarslande namnet Carrot Top. När jag sedan tittade bland min hemliga gömma av naturfilmer (ligger gömda i min jämställdhetsbok) märkte jag att de ersatts med en tysk film vid namn “Rote Arme Fucktion”.
Vad är det som händer? Har de rödhåriga mobiliserat mot mig?
Anders J.
Ledarskapskonsult
Mona Sahlin är/var chef och kvinna, en katastrofal kombination om du frågar mig. Igår visade hon även sin totala inkompetens genom att avgå. Det var “ta ansvar” hit och “förnyelsearbete” dit.
Vad är det för trams? Det är Ibbe Baylan eller Östros som borde avgå, men aldrig chefen. Chefen är orörbar.
Regel 1a i chefsboken lyder: “Chefer avgår aldrig. Chefer tar aldrig ansvar. Chefer ber aldrig om ursäkt. Chefer leder!”
Anders Johanson
Ledarskapskonsult
Jag har funderat mycket på det här med meningen med livet på sistone.
Det var allt jag hade att säga.
Anders Johanson
Ledarskapskonsult/Makrofilosof
Som chef säger dina kläder mer om dig än dina handlingar. Ta exemplet nedan med tio modetermer. Vilken av dem måste bort ur ledarens garderob?
Slips. Mocka. Kostym. Seglarskor. Piké. Trenchcoat. Jeans. Manchestertyg. Sidenskjorta. Boxerkalsong.
Om du inte vet svaret är du ingen riktig ledare och du kan sluta läsa nu. För er övriga är det bara att läsa vidare.
En chefs garderob består av tre avgörande beståndsdelar:
- En tjock mönstrad kavaj som signalerar ”Här kommer jag”. Manchestertyg kan accepteras om ränderna i tyget är tillräckligt breda, men glöm inte de obligatoriska armbågslapparna. Finns de inte vid köp, kontakta skräddare för korrigering.
- Diskreta seglarskor som signalerar sportighet och ”go getter”-attityd. Undvik mocka, det är väldigt fuktkänsligt. Det är dessutom helt omöjligt att få bort spermafläckar. Under vintertid: De mest tjocksulade Timerblandkängorna du kan hitta. Färg spelar ingen roll.
- Boxerkalsonger i siden, för det är klassigt. Dessutom visar de att du är en ”doer”, en person som gärna tar risker och som inte är rädd för att låta allt hänga ute.
Men glöm för all del inte skjorta och byxor, det är också viktiga delar av en effektiv ledarskapsgarderob. Till detta en slips, gärna smal. Men undvik läder och Disneymotiv. Det känns oseriöst. Och ja, som ni märker är det bara klädkod för manliga chefer, detta beror på att jag inte anser att det är lämpligt med kvinnliga chefer.
För mer visdom kring om hur du kan utveckla din ledarskapsgarderob, gå min kurs ”Hur Dressmans sortiment gjorde mig till en bättre chef”
Anders Johanson
Ledarskapskonsult
Ps. Jeans är endast till för bredarslade fruntimmer och homofiler. En riktig karl har alltid på sig chinos d.s.
Dagens samhälle har genomfört en studie bland mellanchefer i offentlig sektor för att försöka utröna hur det står till med mutandet. Deras slutsats är att var sjätte chef blivit erbjuden någon form av muta.
Jag mår fysiskt illa när jag läser det här. Vart är vårt kära samhälle på väg? Inte nog med att det bara är var sjätte chef som blir erbjuden mutor, företagen erbjuder bara skräp som kameror och byggmaterial. Det är dags att höja statusen på mutor i offentlig sektor, det är sorgligt uppenbart att näringslivet inte tar oss på allvar.
Anders Johanson
Upprörd
Video: Exclusive: ‘Big Mommas: Like Father, Like Son’ Trailer
Herregud vad jag ser fram emot den här filmen. Big momma är tillbaka!!!!
Anders Johanson
Filmälskare
Planering, att göra saker, att leta efter information, kolla mailen, svara på tilltal. Klassiska effektivitetsfällor i vardagen som vi måste undvika för att få effektivitet utan att för den skull skapa en hög stressnivå.
Här får du som ledare korta och praktiska tips på hur just du kan skapa effektivitet för dig och dina medarbetare.
1. Hantera dina mail. Ska vi tala effektivitet måste vi tala mail. Som chef måste du ha fullständig koll på din mailbox 24h om dygnet. Får du inga mail finns du inte. Om du inte redan har det, skaffa en smartphone så att du kan läsa dina mail när du sitter i möte. Det är även viktigt att du hanterar din utkorg korrekt. Svara fylligt på de mail du får, en större textmängd gör at riskerna för missförstånd minskar exponentiellt. Osäker på om du fick med allt i ditt första mail? Skriv ett mail till! Obs, glöm inte kopior till alla de som kanske är intresserade av det du skriver.
2. Planera dina insatser efter dagsformen. En chef är alltid på topp, det finns inget som heter dagsform, men för att undvika de tråkiga sakerna kan det vara bra att ha något att skylla på. Ska du ha utvecklingssamtal, möte med revisorn eller jobba med förvaltningens balanserade styrkort? Skyll på dålig dagsform. På så sätt får du lättare att hålla fokus på dina viktiga uppgifter såsom att hålla dig uppdaterad på Aftonbladet och undviker att din koncentration åker berg- och dalbana under dagen.
3. Är det bråttom eller oerhört bråttom? Som chef lever man under konstant press, budgetunderlag, lönesamtal och påskrivna reseräkningar. Allt ska vara klart igår. Försök istället att fokusera på de strategiska arbetsuppgifterna. Med sådana uppgifter har du all tid i världen att påverka resultatet och därmed uppnå kvalitet i ditt arbete. Det är ju trots allt upp till dig själv om och när du vill redovisa resultatet. Ställ dig även frågan om uppgiften egentligen är så viktig som alla andra upplever den. Vad är det värsta som skulle inträffa om du prioriterar ned den eller inte utför den alls? Om det finns en risk för avsked, finns det någon annan du kan lägga skulden på?
4. Skapa utrymme i din kalender. Planera in 150-160% av din tid i almanackan. Det är ett svaghetstecken att inte ha en fulltecknad kalender, prioritera konferenser, representation, möten och egentid. I den mån du måste prioritera fysiska möten med dina medarbetare bör det endast röra frågor som inte kan lösas via telefon eller mail. Det är viktigt att ha tid för reflektion, möten med dig själv och att organisera, planera och prioritera ditt eget arbete. Om du planerar in en fulltecknad kalender får du dina medarbetare att känna sig viktiga de få gånger du väl har tid att träffa dem.
5. Vem är med och varför? Ärligt talat, varför bjuda in andra än dig själv på möten? Det är du som är chefen, du som är hjärnan och hjärtat. Du ska inte behöva sitta i timslånga möten med medarbetare som säger ointressanta saker om sådant som de ändå inte förstår.
Glöm inte boka in dig själv på min kvällskurs i ledarskap: ”Att leda i förändring utan att förändra”
Anders Johanson
Ledarskapare
Det har varit tunnsått med ledarskapstips och annat här på bloggen på sistone. Mycket tid och kraft har lagts på att finna mig själv, men det är slut på det nu. Ledarskaparen Anders Johanson är tillbaka och jag börjar med ett skivtips:
Phil Collins mästerverk “But seriously” är ett måste i varje seriös skivsamling. Han som inte gråter till superhittarna “I wish it would rain down” och “Another day in paradise” saknar förmodligen både själ och universitetsutbildning.
Och till de av er som finner det olämpligt att en skallig dvärg och tillika mångmiljonär sjunger om hemlösas utsatta situation, ni kan bara dra åt helvete. Phil Collins har, till skillnad från er, en vacker själ.
För mer sånger om utsatthet och fattigdom: Elvis Presley- “In the ghetto”
Anders Johanson
Ledarskapare och musikspisare
Anders Johanson