Mitt livs underligaste kväll är över. Tillsammans med Elias och hans två kompisar, som jag inte ens brytt mig om att lära mig namnen på, satt vi på en kall vind på Öland och lyssnade på AM-radio i jakt på valresultaten. Tyvärr hade min Mazda Miata råkat ut för vissa mindre motorbesvär (läs: Ölandsmongot ville kolla hur motorn var uppbyggd och plockade sönder den). Så istället för en varm lokal i Mullberga med stolar, lampor och blinier fick jag uppleva en lite mer spartansk tillvaro med orenat brunnsvatten och småplock från gården.
Som bekant har jag de senaste månaderna arbetat hårt med min personvalskampanj- och jag tror att mina många och långa insatser har gjort sitt för att locka fler väljare till moderaterna.
Blev dock minst sagt förvånad över att jag personligen inte blivit invald- men däremot mina kamrater Papa Dee och Tomas Hellberg! Ja, ni läste rätt, toastaren/KBT-terapeuten Papa och “skådespelaren”/massageterapeuten Tompa blev invalda i Svergies riksdag, men inte undertecknad.
Mot bakgrund av detta vill jag göra följande tillkännagivande:
Dra åt helvete, fy fan. Era inavlade äckel. Efter allt jag gett er. Efter all tid jag lagt ner på att besöka era äckliga små byar, era ingrodda hem och alla barn jag klappat på huvudet! Fy fan. Jag hatar er. Jag hatar er alla!!!! Svenska folket är idioter.
Dra åt helvete världen.
Anders Johanson
Tillägg:
Räkcocktailen som Elias tillagade under vår spartanska valvaka på Öland var väldigt god, men är det verkligen så mycket brosk i räkor?
Det har hänt något fruktansvärt, något som kan påverka min personvalskampanj. Någon har skickat in detaljerade listor som beskriver några mindre, vad de kallar, “tvivelaktigheter” i min personvalskampanj. Jag väljer att berätta allt här:
- Stora delar av min personvalskampanj har finansierats genom försäljning av vulkansand via bluffakturor. Min bror Jean-Claude har slussat vidare intäkterna till ett konto på Malta som sedan gått in på mitt Minuten-kort.
- Ytterligare intäkter har kommit från en kombinerad spådamslinje/lesbisk telefonsexlinje som många av de ensamstående kvinnor jag träffat under min resa arbetat med. Pengarna har jag bl.a. lagt på att köpa nya fälgar till min Mazda Miata.
- Papa Dees KBT-behandling av mina meningsmotståndare har lett till sjukskrivningar, minnesförluster och i vissa fall även en karriär som programledare på TV4.
- Tomas Hellbergs Zündapp KS50 Supersport var trimmad, med effektblås, planad topp och borrad förgasare. Den gjorde minst 75 km/h i medvind och nedförsbacke. Olagligt, uppenbarligen.
Jag vill här och nu, en gång för alla, klargöra att allt ovanstående var det där Ölandsmongots fel. Det var alltså inte jag som fifflat och trixat, det var Ölandsmongot. Alla frågor kring s.k. “oegentligheter” i min personvalskampanj tar ni alltså med fördel upp med honom.
Anders Johanson
Vad är det jag sysslar med egentligen? Är det någon som hör mig, är det någon som ser mig?
Hallå? Hallå!? HALLLÅ!?!?
Jag, en vuxen man som åker land och rike kring, i jakt på kärlek och uppskattning. I jakt på något som kan bryta min ensamhet. Allt jag hittar är tomma ansikten. Ansikten som ser rakt igenom mig. Tänk om de inser att jag är en bluff? Att jag är ett tomt skal av en människa. Att bakom alla chefsbefattningar på mellanchefsnivå, alla ledarskapskurser, alla lägrade kvinnor, alla dressmankostymer så är jag enbart en liten pojke som söker pappas bekräftelse.
Jag saknar en hemmahamn. En famn. Jag saknar mening med mitt liv. Jag saknar underlydande.
Vad fan gör jag i Kalmar? Vad fan gör jag på Öland? Och varför i helvete ligger Elias och luktar på mitt hår om nätterna? Och varför gick jag med på att söva över hos Elias kompisar, den förståndshandikappade jätten med de enorma överarmarna och den spattige killen med den stirrande blicken och det hetsiga humöret. Hela huset luktar gamla fiskgratänger och hönsskit!
Helvete!
Ge mig mål och mening!
Anders Johanson
Den här affischen tycker jag säger allt om mig och mina politiska värderingar. Jag är ingen nonsens-kille. Jag vågar ta ställning i de viktiga frågorna, de som ligger närmast medborgarna.
Anders Johanson
Idag lanserar jag min nya affisch i min personvalskampanj till riksdagen. Inspirerad av Centern kör jag med en riktad kampanj, just den här postern riktar sig främst till alla dem som gillar kattungar, sockervadd och/eller Lill Babs.
Så här mellan skål och vägg måste jag dock erkänna något: Jag har inget emot Ace of Base, det är bara röstfiske.
Anders Johanson
Elias, Papa Dee, Tomas Hellberg och jag är i Karlskrona. Än så länge har vår vistelse här inte varit något annat än kaosartad. Jag orkar inte gå in i detalj, så här kommer resan i punktform:
- Elias råkade välta Rosenbom när han, citat, “skulle lägga pengar i honom”. Resten av kvällen lät det som om Elias förvandlats till en enda enorm maracas. Än mer underligt blev det när han skulle betala sin del av restaurangnotan och hostade upp 400 kronor i enkronor och femtioöringar.
- Tomas fick något slags psykbryt och låste in sig på en bajamaja utanför Marinmuseum och satt och ropade “Suzanne” i cirka fyra timmar, alltmedan Papa stod utanför och försökte välta omkull bajamajan för att få Tomas att, citat, “Släppa sina tvångstankar”. Som tur var röstfiskade jag hemma hos ensamstående åttabarnsmamman Lisa-Stina just då och slapp se spektaklet.
- Vid ett besök på en av öarna försvann plötsligt Elias. Efter att ha letat i två timmar hittade vi honom inlåst på en vind. Husägaren hade misstagit honom för, citat, “Sinnesslö”, efter att han hört Elias skånska dialekt. Efter att ha mutat skärgårdsbon med glaspärlor samt hotat stjäla hans själ med hjälp av en kamera så fick vi till sist med oss Elias därifrån.
- Efter vårt besök på örlogsbasen försvann plötsligt Tomas och Papa. Det visade sig senare att Tomas blivit så till sig av alla uniformer att han regredierade in i sin roll som Kapten Lager från “Rederiet” och helt enkelt kommenderade en korvett för eget bruk. Papa följde med honom för att, citat, “Kolla så att Tomas inte hittade på något dumt”. Senast jag hörde av dem var de på väg mot Polen för att, citat, “återta Poltava”.
Två positiva saker med Karlskrona dock:
- Jag lärde mig en fin finess med svenska språket när jag var på en gymnasieskola och höll lite låda, nämligen att man kan lägga in citat i meningar för att, citat, “verka mer lärd”.
- Elias satte ett ultimatum: Jag var tvungen att välja mellan honom och Tomas/Papa. Ödet gjorde så att jag slapp dumpa Elias där i skärgården. Skönt!
Nu: Vidare mot, citat, “Kalmar!”
Anders Johanson
Efter diverse turer runt om på Listerlandet och en del valfiskande kan jag konstatera att det finns en mycket enkel förklaring till den utbredda inaveln i bygden: Kvinnorna där är anskrämliga. Sympatilåg med en 45-årig minkfarmare (kvinna, tror jag). Det var en fruktansvärd upplevelse. Mina kläder luktade fisk- och inte den positiva fisklukten heller. Jag gav Elias i uppdrag att bränna kostymen när jag kom tillbaka till hotellet.
I Olofström gick det inte mycket bättre. Efter en stärkande måltid på den lokala lyxrestaurangen Toddez (en grekisk sallad med Toddez hemliga sås) höll jag låda på “bruket” (Volvo). Det är bara att konstatera att arbetare är lite känsliga. Jag inledde med mitt klassiska arbetarskämt “Vet ni hur många som jobbar här på Volvo?- Ungefär hälften!”, men fick noll respons. Inte blev det bättre av att jag sa att jag personligen föredrar SAAB framför Volvo och att Volvo är till för kvinnor med penisavund och säkerhetskåta medelålders män som har på sig cykelhjälm och knäskydd när de onanerar. Men men, man lär så länge man lever. Tomas Hellberg försökte liva upp stämningen genom att mima till Dan Tillbergs “ABCD”, men jag tror framträdandet hade vunnit betydligt på om Tomas valt att ha på sig byxor och kalsonger.
Hann dock med att fynda lite i Bert Idoffs klädaffär i centrala Olofström (de hade ingen Dressman, u-landsvarning)
Nu planerar vi ett längre stopp i Karlskrona. Vi har hört mycket fint om skärgården där. Bland annat ska de låsa in sina förståndshandikappade på vindar. En unik, men praktisk lösning på ett stort samhällsproblem. Det är precis den här typen av lokala lösningar som jag som politiker vill verka för. Det höjer livskvaliteten för alla inblandade eftersom de förståndshandikappade kan få nödvändig vård i hemmet, plus att vi slipper se så många mongon springa lösa ute på gatorna. Out of sight, out of mind som jag brukar säga.
Anders Johanson
Äntligen ute ur Skåne. Efter debaclet i Bjuv med Elias plötsliga och ovälkomna nakenhet drog min personvalskampanj vidare till Blekinge. Papa D skötte krishanteringen utmärkt genom att innan vår avfärd göra hembesök hos samtliga journalister i Bjuv och KBT-behandla dem med hjälp av en rejäl träplanka mot tinningen.
Efter en mardrömsresa till Sölvesborg som inkluderade stopp i Kristianstad (jävla bondlurkshåla), EKO-hallen (fyndhörna för inavlade lertrampare) och Bromölla (helvetet på jorden) kom vi fram till vad vi hoppades skulle bli ett litet andningshål, Sölvesborg.
Om jag fått välja mellan att bli penetrerad där bak medelst en magnumbutelj champagne eller bo i Sölvesborg hade jag valt det tidigare, även om alternativet varit att flaskan skulle införas på sidan.
Vi hade blivit inbjudna till en viss J.Åkesson på fika. Det visade sig att denne J.Åkesson inte var Sverigedemokraternas partiledare (som jag för övrigt utnämnde till veckans ledare v.1 2010) utan Julia Åkesson 13 år. Julia hade bakat muffins och klätt upp sig i sin finaste söndagskjol när vi kom in. Av förklarliga skäl bad jag Tomas vänta utanför huset, Elias fick det hedervärda uppdraget att kedja fast Tomas i Zündappen för att undvika feltolkning av signaler.
Detta är mitt betyg på fikat hos Julia:
- Kaffet: Blaskigt, utan personlighet. Julia har ingen framtid som barista.
- Muffinsen: Citronmuffins låter godare än vad det är. Julia är ingen bagare heller kunde jag konstatera.
- Hallongrottan: Bad jag Julia ta bort från bordet eftersom Elias började svettas och skaka okontrollerat när jag sa att “Hallongrotta är det bästa jag vet”. Synd, för de såg goda ut.
Julia visade sig tyvärr vara en s.k. “starfucker” som bara var intresserad av att sola sig i glansen från mig, Papa D och Elias svettblanka panna och efter en kort diskussion om minkfarmning gav vi oss åter ut på vägarna. Vi har hunnit med att kampanja i Hällevik, Mjällby, Hörvik och en massa andra udda ställen. Publiken har mestadels bestått av minkar eftersom de få människor vi hittade inte förstod svenska, vilket är synd eftersom minkar ju saknar rösträtt.
Ikväll: Karlshamn!
Anders Johanson
Ok, kort uppdatering från min Eriksgata genom Sverige. Det är ganska så uppenbart att vi spenderat lite för många dagar här i Skåne. Visst, det var trevligt att åka till Skanör-Falsterbo och ligga med några ensamma troféfruar medan deras barn var i skolan, men äligt talat så tyckte jag att det var lite överdrivet att jag var tvungen att uppge min årsinkomst innan jag fick komma över bron över Falsterbokanalen. Som om min illröda Mazda Miata inte är tillräcklig som statussymbol!?!?
Efter min uppsökande verksamhet i Falsterbo gav vi oss uppåt i Skåne. Efter stopp i Malmö, på fashionabla köpcenter som Mobilia, Entré och Jägersro, kom jag till slutsatsen att alla malmöbor är helt jävla dumma i huvudet. Tomas Hellberg underlättade iofs inte situationen genom att avbryta mitt i mitt valtal så att Papa Dee, Elias, Tomas och undertecknad kunde spela upp scenen ur Janne Halldoffs “Polare” där Tomas efter avslutat samlag torkar av sitt underliv med en kökshandduk och hänger tillbaka den i köket igen. Jag fick spela Ted Åströms karaktär.
I övrigt hände inget speciellt. Ja förutom att Elias åt fyra påsar marshmallows, hamnade i sockerkoma, tog av sig kläderna och rusade runt på gatorna i Bjuv likt en gasell med ordningsmakten i hasorna (se illustration ovan). Dessutom lade någon kul typ socker i tanken på Tomas “motorcykel”, som visade sig vara en supertrimmad Zündapp KS50 Super sport. Efter att Tomas slickat förgasaren ren gav vi oss dock iväg mot Sölvesborg, där en kille vid namn J.Åkesson bjudit in oss på kaffe och kaka.
Är sjukt trött på Skåne och skåningar, om jag någonsin måste åka hit igen så är det för tidigt.
Anders Johanson
Vilket härligt landskap Skåne är! Jag har varit här i fyra dagar nu och har språkat med lokalbefolkningen i diverse orter utan att förstå ett ord av vad de säger. De viftar och gurglar och står i, jag gurglar tillbaka och viftar lika frenetiskt och så håller vi på. Det är fantastiskt att det här språket har kunnat överleva trots svenskans inträde. Jag är stum av beundran.
Kort uppdatering sen senast: Tomas Hellberg har blivit väldigt förtjust i Elias och Elias verkar trivas med att åka i sidovagnen på Tomas motorcykel. Elias såg iofs lite besvärad ut när Tomas tvingade honom att läsa samtliga Helena af Sandebergs repliker ur “Zingo”, fast efter ett par öl verkade Elias trivas ganska bra i blond peruk.
Kampanjandet har rullat på riktigt bra också på sistone. I Tomellilla åt jag lunch med kommunalrådet (spettkaka och rökt ål), i Ystad fick jag spela lik i en Wallander-film och i Trelleborg fick jag hjälpa till att rensa tång i hamnbassängen. Allt som allt en mycket lyckad resa än så länge.
Enda nackdelen: Det finns å jävla många skåningar här i Skåne
Anders Johanson
Anders Johanson