Livet.
En sådan överskattad sak. I flera dagar har Jag försökt begå självmord. Ingen bryr sig. När Jag hoppar ned från skolans tak landar Jag alltid på Kalle. När Jag försöker dränka mig i ån drar alltid Tommy upp mig. VARFÖR MÅSTE FOLK HATA MIG SÅ MYCKET
JAG ÄR EN GOD KRISTEN
JAG FÖRTJÄNAR BÄTTRE
jag saknar mammas bröst
Jag mår så dåligt. Gud måste ha straffat mitt psyke efter att jag svikit honom och Leif. Vet inte om jag orkar med Mitt liv längre.
Under några veckors tid har Jag upplevt en sorts besatthet, troligtvis av Satan eller muslimer. Jag har ej varit Mig själv och Mitt uppförande har varit bortom all acceptans. Därför vill Jag be Mullberga om ursäkt. Förlåt Anders Eklund, för att Jag kissade i dina brännvinsdunkar. Förlåt “Ribban”, för att Jag lurade i Dig att hästavföringen var mjölkchoklad. Förlåt Leif Waldemark, för att Jag inte svarade på min mobila telefon när Du ringde i lördags. Förlåt, förlåt, förlåt Leif. Förlåt.